Måste bara dela med mig av dagens besök hos Min Veterinär

Inte i form av bilder men med några rader. Det var återigen dags för bandagebyte, så även på fredag. Alltså tre resor denna veckan. När Nóri med husse kommer in till veterinären så BLIR HON SÅ GLAD....

Hon viftar som en labrador på svansen och den piskar i allt som står ivägen. Sen kommer personalen och hon blir ännu gladare och det verkar som om hon tycker att det här är det roligaste hon har just nu!!!

Kanske förstår hon (klok som hon är) att det är för hennes eget bästa och att det är hjälp hon får. Vad vet man egentligen hur dom "tänker" de små liven.

Återigen så ligger hon still och finner sig i behandlingen av tassen utan någon smärtlindring. I dag såg det mycket bättre ut....hurraaa....och tårna fick göra lite gymnastik och bandaget blev bytt. Känns bra om det har vänt nu. Då kan det bara bli bättre.

En underbar värme blir det utefter en södervägg

Vanessa, Blondie, Sunny, Smilla och Nova sluter ögonen och njuter....

....av februarisolens varma strålar

Även Nóri fick njuta en stund under uppsikt

Återbesök och bandagebyte i dag. Det såg inte så bra ut.

Nu sätts alla stötar in för att allt skall bli bra. Såret och tårna bredvid är infekterade, så nu får hon antibiotika (Clindabuc) och så får hon salva (Inotyl) till huden där plåstret suttit för det var också irriterat. Så nu går hon med T-shirt på sig också. Däremot så har hon ingen feber och det är ju skönt. Hon är fantastisk, vår "lilla" Nóri att hon finner sig i att få tassen klämd på blod och tvättad och omlagd utan bedövning. Det är nästan så jag tänker att har hon ingen känsel i den eller? Hur kan hon finna sig kan man undra, det enda hon gör är att flåsa lite när hon ligger på bordet. Glad som en lärka är hon över att få träffa personalen....

Det gröna sitter där tån har suttit, för övrigt så behövs ingen kommentar om bilderna, de talar för sig själv. Lilla, lilla gumman vad du för gå igenom för en jäkla stuknings skull. Det känns för djävligt....rent ut sagt!

Återbesök igen om 2 dagar. "The same procedure...."

Det är ju vad man hoppas på

Trött är man på snön och halkan även om den inte varit så värst påfrestande denna vintern. Ändå längtar man så till sol och värme som det varit denna helgen.

Inte mycket halka kvar 

Öppet vatten

En blåsig dag

Här har isflaken hopat sig i viken

Ser ut som om det finns hopp om vår

Blondie lyssnar på rådjur som skäller i skogen

Detsamma gör Smilla....

....och Sunny. 

I dag är det 5 dagar sen operation tåborttagning

I fredags var det återbesök i Skulltorp hos Min Veterinär. Dom tar ju hand om allt efterarbete. Bandaget skulle egentligen varit bytt dagen innan men veterinären var ledig då. Vi trodde det blött igenom för det blev våta fläckar på golvet när Nóri gick men det visade sig när bandaget skulle bytas att det bara blivit vått av det våta på marken. Det blev lite bassning för att vi inte uppmärksammat det. Risken är stor för infektion om det blir blött. Nu gäller dubbla plastpåsar vid utevistelse tills vi hittar en bättre lösning.

Hur som helst så bestämdes det att prova att byta bandage utan lugnande. Vet. tyckte hon fått så mycket av den varan innan så det bästa var om det gick bra utan. Nóri skötte sig utmärkt och fann sig i behandlingen. Det såg tydligen bra ut!!! Claes-Göran hade tagit några kort som tyvärr blev mycket oskarpa så det är inget att visa men det jag såg tyckte jag mest såg ut som något slaktat....fy farao säger jag bara....hur skall det kunna bli en tass av det igen. Vet. klämde ut blod och tvättade rent och sen fick hon ett nytt bandage och hon blev av med sitt morfinplåster. Hon har varit väldigt pipig sen operationen men efter att plåstret tagits bort så blev hon mer normal igen. Antagligen mådde hon pyton av det.

Nytt och fint

Här har plåstret suttit

Felfria tassar!

8 grader ute och 22 inne då är det skönt att ligga i solen

Nóri, Smilla, Blondie och Vanessa njuter av värmen

Smilla

Blondie

I morgon, måndag, skall bandgaet bytas igen så då blir det en ny resa till Skulltorp. Ja, det är ju "bara" 12 mil fram och tillbaka.

Nórihjärtat är trött, har ont och piper tyst. Inte så konstigt efter ett sånt ingrepp. Ja, egentligen vet jag ju inte om hon har ont men det antar jag. Trött är hon i alla fall. Hon har ett morfinplåster på kroppen och får Remadyl dessutom. Tåleden är alltså amputerad långt upp och svullnaden/pålagringarna som varit på den skadade leden har gjort att intilliggande tår har skjutits isär. Hon kommer antagligen  att blöda en del. Det var ont om lämpliga vävnader för att sluta den stora sårhålan. Så hon har ett stadigt bandage runt foten och en större krage än hon haft för hon har ju alltid lyckats få in tassen i kragen men nu är det jätteviktigt att det inte går. Hon skall ha bandage de första veckorna för att hålla ihop tårna lite under läkningen.

Bandaget skall bytas på fredag och då åker vi till vet. här utanför Skövde. Tur man inte behöver åka tillbaka till Strömsholm. Det har blivit 84 mil på två dagar!

Det blir inte lätt för Vanessa som inte fattar att hennes lekkompis inte får leka. De får inte ens träffas eftersom hon har det där morfinplåstret på sig. Inte så nyttigt att slicka på. Eftersom Nóri skall ta det jättelugnt så får hon ligga i eget rum så länge med kompostnät mellan sig och de andra.

Husse är också trött, men han har nog inte ont och han piper inte heller.

Godnatt....

I dag åkte husse med alla hundarna med sig till Strömsholm för att få Nóris tass undersökt igen....

21 mil enkel resa. Han ringde för några timmar sen och berättade att Nóri fick stanna kvar och i morgon skall hon opereras. Men det är ingen "rolig" operation för det är så illa att tån inte går att rädda utan måste amputeras. Detta sagt av en specialist och det togs ytterligare röntgen i dag, både vanlig och magnet röntgen. Det har gått alldeles för lång tid och hoppet är ute att rädda tån. Detta känns helt overkligt, faktiskt. Det var väl det sista man hade hoppats på.

Skall man behöva ha veterinärutbildning själv tro? Man litar ju på att är det vila som gäller så är det det. Stukar man foten själv så självklart vilar man foten och rör inte mer än nödvändigt på den tills den känns bättre. Men så kanske det inte fungerar med hundtassar.

Ja, Nóris karriär på LC-fälten var kort men intensiv och ställa ut kan man väl inte göra heller antar jag. Nu är ju inte det det viktigaste men det viktigaste är att hon kan springa lös och när hon är lös så ger hon järnet vare sig det är i skogen eller på LC fältet. Klarar hon inte det så är det inget värdigt liv för en sån tokrolig vilde som hon är. Vågar inte tänka tanken....

Eftersom det är en mellantå så kommer väl tassen att se ut som en klöv ungefär. Tomt i mitten. Det kan ju inte bli någon stabilitet i det, eller? Jag känner ju att det hade varit bättre att bli av med en yttertå. Men man kan ju inte välja!!! Dessutom så är det ju inte yttersta tåleden utan längst in i tassen, som vår knoge ungefär....

Nu vet jag inte alla detaljer ännu, eftersom Claes-Göran inte kommit hem ännu så slutet på denna historia är långt ifrån slut. Nu kommer vi väl att älta detta innan det "lagt sig". Man behöver prata av sig om det hela. Var och när gick det fel? Varför? Så onödigt. En skada som knappt syntes utanpå....

Här kommer en god, sötsyrlig sallad som håller sig i flera, flera dar i kylskåp

Koka upp en lag på 1 dl olja, 1 dl ljus vinäger, 1 dl socker & 1 krm salt. Jag använder vitvinsvinäger för den är inte så stark. Har även tagit äppelcidervinäger men jag tycker det blir för starkt i smaken.

Riv 1 kg vitkål & 2 morötter. Finstrimla 1 paprika & 1 purjolök. Blanda ihop allt och rör i 2 dl bostongurka.

Häll lagen över när den har kallnat.

Här på bilden har jag gjort en halv sats bara, det räcker ändå flera dagar. Brukar ta röd paprika men hade bara gul just nu. Den röda blir så fin i färgen till det andra.