Nórihjärtat är trött, har ont och piper tyst. Inte så konstigt efter ett sånt ingrepp. Ja, egentligen vet jag ju inte om hon har ont men det antar jag. Trött är hon i alla fall. Hon har ett morfinplåster på kroppen och får Remadyl dessutom. Tåleden är alltså amputerad långt upp och svullnaden/pålagringarna som varit på den skadade leden har gjort att intilliggande tår har skjutits isär. Hon kommer antagligen att blöda en del. Det var ont om lämpliga vävnader för att sluta den stora sårhålan. Så hon har ett stadigt bandage runt foten och en större krage än hon haft för hon har ju alltid lyckats få in tassen i kragen men nu är det jätteviktigt att det inte går. Hon skall ha bandage de första veckorna för att hålla ihop tårna lite under läkningen.
Bandaget skall bytas på fredag och då åker vi till vet. här utanför Skövde. Tur man inte behöver åka tillbaka till Strömsholm. Det har blivit 84 mil på två dagar!
Det blir inte lätt för Vanessa som inte fattar att hennes lekkompis inte får leka. De får inte ens träffas eftersom hon har det där morfinplåstret på sig. Inte så nyttigt att slicka på. Eftersom Nóri skall ta det jättelugnt så får hon ligga i eget rum så länge med kompostnät mellan sig och de andra.
Husse är också trött, men han har nog inte ont och han piper inte heller.
Godnatt....
Rebecka
21 februari 2012 22:08
Åh! Blir så ledsen när jag läser allt detta. Men det kommer bli bra. Jag känner det på mig! Jag ser in i framtiden som en jäkla spåkärring, och nu vet jag det. Så är det. Tro på det <3 Tröstkram och massa kärlek, till er och fin-maja
http://havetstormar.blogg.se
Elisabeth
21 februari 2012 22:34
Ja vi får hoppas att det blir bra fort. Att både Jalla och Nóri får ha ett gott liv och vara friska, eller hur
Marie-Louise
21 februari 2012 22:27
Nu hoppas vi att Nóri blir bra!! Har bekanta vars whippet för ett par veckor sedan amputerat en tå på vänster framben och det verkar gå åt rätt håll. Kramar och pussar till vår favorit!!!
http://sorenmarielouise.cybersite.nu
Elisabeth
21 februari 2012 22:33
Ja det blir säkert bra, det är väl bara jobbigt de första veckorna. Har ju också haft en whippet som vi fick ta bort en tå på och det var inga större problem, visserligen var hon äldre och LUGNARE!!!
Marie
22 februari 2012 00:34
Har precis läst allt om Nóris besök och vad tråkigt besked att få, synd bara att jag inte låg på er mer om att kontakta Lennart tidigare för tyvärr är ju inte alla veterinärer bra på det här med tåskador. Nu hoppas jag att det läker ut ordentligt men låt rehabilitering ta tid så har ni nog en hund som kommer att kunna springa lös framöver och kom ihåg att hon behöver mjukstarta så att hon bygger upp alla muskler rätt i kroppen igen så ni inte får några sekundärskador efter så lång viloperiod. kramar <3
http://whippetnews.wordpress.com
Elisabeth
22 februari 2012 22:47
Ja det känns trist att det blev som det blev men vi får ju ta det för vad det blivit och som du säger ta det lugnt framöver, en lååång tid. Man gör ju aldrig om detta misstag att tro att vet. kan allt utan skulle detta hända igen med någon annan hund så blir det Strömsholm omedelbums.
Elisabeth
22 februari 2012 22:49
Ja det är verkligen ett måste inte minst för hennes eget välbefinnande även om det kommer att ta tid
Britt m flock
22 februari 2012 08:54
Ååå lilla gumman. Det gör ont i hjärtat när de är ledsna och ömkliga. Hoppas nu detta blir bra så hon får ut och röra på sig snart. Idag kan ingen gå ut. Rena isbanan här hemma. Älmer gjorde en rejäl vurpa.Nu ser vi framåt mot bättre tider och vår!
http://www.collikort.se
Elisabeth
22 februari 2012 22:48
Ja allt blir nog bättre bara vintern tar slut!!
margus
23 februari 2012 19:55
Så väldigt ledsamt och ett sorgligt slut på hela tåhistorien. För det är väl slutet på DEN, får man hoppas. Så förfärligt synd om er allihop. När en flockmedlem lider, så lider hela flocken. Vi tänker på er.
Det hade gått "för lång tid" skrev du. Betyder det att första veterinären borde remitterat tidigare? Tjänstefel... eller? Anmälningsbart?
Men nu ska vi hoppas på det bästa. Tror inte Nóri har ont, inte när hon har sådan smärtlindring. Måtte detta läka BRA och FORT så ni kan bli en glad flock igen. Vi håller tummarna.
http://margus.bloggplatsen.se
Elisabeth
23 februari 2012 21:18
Ja det är ledsamt. Hon lider nog inte så mycket annat än att hon känner sig "konstig" av smärtlindringen, men hon finner sig fantastiskt bra, både med krage och att ligga lite för sig själv, fast hon är med vid TV:n på kvällen under uppsikt. De får ju inte busa, hon och Vanessa och Vanessa fattar ju inte något....
Lotta M
23 februari 2012 20:33
Men snälla nån, vilken historia! Å stackars Nori och stackars er. Vi får hoppas att det blir bra så att hon åtminstone kan springa fritt hemmavid. Blir så ledsen när jag läser om Nori och jag förstår alla dina frågor hur det kunde bli så här. Jag håller tummarna för er att det sakta men säkert nu blir bättre, hundar är fantastiska på att anpassa sig. Kram till er alla!
Elisabeth
23 februari 2012 21:15
Jo nog är hundar anpassningsbara och tåliga, så det blir nog bra vad det lider får vi hoppas
Susanne
23 februari 2012 22:14
finaste goa nóri! hon kommer så klart att bli bra, men så jobbigt för yrvädret att vara tvungen att hålla sig stilla! kram från oss till er alla!
http://whippeternal.wordpress.com
Elisabeth
23 februari 2012 22:29
Tack, jobbigt med tassbandage men förhoppningsvis blir det bra
Eva Quist
24 februari 2012 08:18
Hej Elisabeth!
Jag förstår att ni har haft en jobbig tid! Jag som fd. vinthundsägare och Veterinärassistent sen många år, vet hur jobbigt det kan vara för alla hundar som får problem med tårna, har man sen en som har exta spring i benen gör det inte saken lättare. Jag hoppas det gått bra för er, och att Nóri mår bättre och kan gå/springa ordentligt igen? Om du har frågor är du naturligtvis välkommen att höra av dig till oss! Mvh Eva Quist
http://blogg.stromsholmdjursjukvard.se
Elisabeth
24 februari 2012 19:03
Det ÄR en jobbig tid. Det har ju bara gått 1 vecka sen Nóri blev av med sin tå så än springer hon inte omkring, det lär väl dröja månader till dess...
Åsa N
25 februari 2012 08:26
O så trist, och så besvärligt för er alla med krage och påtvingad stillsamhet. Frustrerande att inte kunna förklara för hunden varför det är som det är...
Hoppas att det läker på bästa sätt!
Elisabeth
25 februari 2012 17:29
Ja, ibland hade det varit lättare med ett barn som man kan förklara för, men det läker väl och blir bra så småningom, fast lång, lång tid lär det ta.