Direktlänk till inlägg 26 maj 2013
Nu är vi glada vill jag lova....
I går var det LC träning i Mariestad och vi bestämde oss för att testa Nòri. Det fick bära eller brista, nu kände vi att vi måste prova om hon klarade att springa lite LC. Det har ju gått 15 månader sen hon amputerade tån och då borde hon vara färdigläkt. Klarar hon det inte nu så lär hon väl inte göra det om ett halvår heller tänkte vi.
Först hade vi tänkt att hon skulle springa rakbana på fältet, men vi såg att banan var väldigt snällt lagd med tanke på vinklar och så gick den i vänstervarv också, vilket väl passade bäst eftersom det är högertassen som är skadad. Så vi bestämde att hon skulle få springa ett helt lopp.
Oj oj oj vilken best hon är!!! Näst intill omöjlig att hålla. Hur kan hon fatta att hon skall få springa när hon varit med så många gånger och inte fått springa. Vi fick hur som helst vara två som höll henne. En fram och en bak!!!
Hon vrålade, hoppade och skrek och var nästan helt slut innan starten....eller var det vi som var helt slut? Det var nog så det var...
Starten gick...Nòri for iväg som skjuten....och linan gick av....så snopet! Rusade fram och tog tag i henne så hon inte skulle få för sig att sticka iväg på något roligare som rörde sig. Det gick hästar i hagen bredvid...
Hon lugnade sig faktiskt lite när hon fick vänta på nystart och sen bar det iväg och hon sprang hur fint som helst och gav allt och lite till...blev lite trött på slutet faktiskt. Naturligtvis har hon inte kondition som hon hade förut men hon hade nog sprungit tills hon stupat om så varit.
Det bästa av allt var ju att hon inte haltade varken efteråt eller senare på kvällen. Så himla roligt. Nu skall vi nog åka till Alingsås och låte henne springa på rundbana lite och sen anmäler vi till ett LC prov framöver...hoppas, hoppas det går bra då med.
Nòri var så nöjd, så nöjd efter denna dag och hon var så kissenödig, så kissenödig efter allt slabbande i vattnet efteråt. Undrar hur många liter vatten hon drack. Vi fick t o m stanna på hemvägen och kissa henne. Men vad gör det, när det nu gått så bra.
Vackraste, tokigaste, jobbigaste Nòri
Smilla fick faktiskt också springa ett lopp som stödhund. Vanessa löper så hon fick inte vara med men vi åkte ju dit i huvudsak för Nòris skull.
På hemvägen blev jag avsläppt så jag hade en timmes promenad hem. Jag gick med whipparna och med kameran på magen. Naturen är så himla vacker nu och man passerar så fina hagar så det var bara att knäppa...
Nya granbarr, faktiskt rätt goda att äta
Gamla mossbelupna gärdesgårdar
Bruksvägen i Årnäs
Bruksgården, här kunde man äta mat för några år sen
Tidens tand...
Nysådda åkrar lite varstans
Här häckar ett svanpar
Här är tjurarna som jag inte såg häromdan i kohagen
Nyfiken herre
Vackra, vilda ormbunkar
Vackra, vilda Vanessa
Hemsidan www.belara.net Nu i början av mars så upphör både Belaras Hundhantverk och kennel Belara. Då Claes-Göran gått bort så existerar inte firman längre och på kennelsidan händer inget nytt. Inga nya hundar, inga valpar, ingenting....Att då beta...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 | 7 |
8 |
9 | 10 |
11 |
12 |
|||
13 |
14 |
15 |
16 | 17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 | |||
27 |
28 |
29 | 30 | 31 |
|||||
|