Runt Åsunden, söder om Ulricehamn, ligger en massa gamla gårdar och herresäten från svunna tider. Vi gjorde en mycket trevlig och intressant resa runt denna sjö. Resan tog 8 timmar och det var 8 mil att köra, så vi hade inte bråttom precis utan vi var ute och tittade runt, rastade hundarna och fikade i det underbara höstvädret. Vi kunde inte ha mer tur med vädret. Redan på kvällen, efter att vi hälsat på hos Yocci, var vi ute och gick runt Skotteks camping som vi låg på. Det var en kväll med en makalöst vacker solnedgång.

Det var nästan så här rött i verkligheten. Mörkret och motljuset gjorde nog att bilden blev lite underexponerad, men vackert var det. Nästan overkligt.

I början på färden gick denna trana och betade.

Först åkte vi till Gällstad och shopade lite. På Lager 157 handlade vi lite kläder till barnbarnen, som de skall få till jul. För övrigt gick vi mest omkring och tittade. Ett antal vackra ställen passerades innan vi kom till Hofsnäs. Gården var omtalad redan 1526, men brann ner 1924 och blev sen återuppbyggd på samma sätt. På Gammelgården bredvid huvudbyggnaden fanns försäljning av konsthantverk.

Tänk att en så här tunn tråd kan hålla en sån här bjässe på rätt sida.

Inga dåliga biffar. Tror detta är en Limousinetjur.

  Färden gick vidare på smala men asfalterade vägar

Torpa Stenhus, byggt på 1400-talet, är ett av Sveriges bäst bevarade medeltidshus. Där bodde ätten Stenbock. Gustav Vasa gifte sig med Katarina Stenbock 1552, så man kan nästan höra historiens vingslag. I dag ägs huset av Pehr Zethelius. Man kan gå guidad tur i huset och det finns även hantverk och café där.

  Torpa ladugård

Här står slottsherren själv....nej jag skojar!

    Sett från baksidan

Omgivningarna runtom var mycket natursköna och det vackra vädret gjorde ju inte det hela sämre.
   

    Vanessa går gärna och bär på pinnar långa, långa sträckor

  Nóri, Nova och Sunny är rastade

Efter ytterligare sevärheter så åkte vi till Rude Kulle och tittade på den fina utsikten. Vägen dit var inte gjord för vår bil precis men vi kom fram....

Här var myrorna flitiga vill jag lova. En bänk på utsiktsplatsen har blivit myrmat.

Sista anhalten och den som låg längst bort, vid Komskälet, var Raska Minas stuga. Det är ett restaurerat 1800-talstorp med autentisk inredning och den står alltid öppen för besökare.

      Lågt i tak!

    Nóri fick vänta utanför

  Det klarade hon inte av utan att hoppa och trassla in sig.

        Undra hur många år dessa varit i bruk?

  Vanessa har fått syn på kor

  Charolaise?

   Fjällko?

På kvällen när vi var tillbaka på campingen fick det bli en långrunda med hundarna. De hade ju trots allt legat väldigt still i bilen hela dagen även om de var med ute också på vissa ställen. Vid campingen gick en nedlagd järnväg som nu var gång- och cykelväg. Den sträckte sig flera mil och vi gick och vi gick och vi gick sen fick vi vända när vi tyckte vi gått lagom långt. På en del av sträckan var det en tunnel att gå igenom. Där droppade det vatten och ekade. Utsikten utefter banan var också fantastisk.

Med dessa bilder avslutas resan

Sista semesterveckan och vi beslöt att bara åka ut med husvagnen och göra ingenting. Nu kan man ju inte bara sitta stilla i tre dagar utan att göra något, så vi bestämde oss för att åka till Ulricehamn och därifrån ta bilen och köra runt i trakterna. Men innan det så passerade vi Timmele och där har vi en "valp" från vår första kull och de är aldrig hemma när vi åker förbi för de tillbringar en stor del av sommaren i Östersund men denna gången hade vi lite tur för hundarna och barnen var hemma. Matte och husse var på Öland. Men det var ju "vår valp" vi ville träffa i första hand. Nu var ju valpstadiet passerat med råge och åldern var 11 år i stället.

Förra gången vi träffade Yocci (Belara Out of Control) var för 7 år sen...!!!

Tro det eller ej men Yocci blev mycket, mycket glad att se oss. Det är helt fantastiskt hur de kommer ihåg och känner igen. Det var roligt.

Puss på dig...

  Inte lätt att ställa upp en hund som aldrig är utställd (krypt) men jag ville ju gärna ha några bra kort på honom. Det gick ju så där som synes.

Lilla gubben, hade allt tacklat av lite i sommar i hullet men var för övrigt pigg och glad och han gjorde några "whippetrusningar" i trädgården av glädje.

  Yocci är alltså kullbror med Muscot och Fejdi.

  Fina pojken!

Familjens andra whippet ville också vara med på bild. Han heter Tappinski´s All The Way och kallas för Nalle.

En fin kille han med men oj vad det var roligt att få se Yocci. Med tanke på åldern så kanske det inte blir någon mer gång, vad vet man.

Tack så hemskt mycket för att vi fick komma!