Tokfnatt

Vanessa fick tokfnatt i kopplet i helgen. När hon fick sandstrand under fötterna så gick det inte att hålla benen i styr. Lilla stumpan som gått i koppel i 9 veckor nu. På fredag är det återbesök hos ortopeden. Hoppas hon är bra i knät då.

Fast hon har varit lös en gång och det var i söndags när jag satt i trädgården hos sonen och drack kaffe. Hade alla 5 whipparna i koppel jämte mig. Då dök familjens katt Kelly upp och vips låg jag på marken och tappade alla hundarna som for i whippetracefart över vägen med katten före.........

Det kunde slutat illa. Det kunde kommit en bil. Det kunde varit så att de hann ifatt katten. Det kunde varit så att det inte fanns några träd att klättra upp i.....men så var inte fallet utan katten överlevde med blotta förskräckelsen och hundarna kom snällt tillbaka efter en kort stund.....men som sagt, Vanessa fick sig en rejäl språngmarsch, vilket inte var meningen.

Stackart Tindra blev jätterädd....farmor ramlar av stolen....pappa skriker åt hundarna.....alla rusar iväg bort.....och lilla Tindra står kvar....

Lite tröst i pappas knä sen och hon var som vanligt igen.

Nu är det gjort...

Har länge funderat på att ögonlysa Vanessa eftersom jag tänkt att hon skall gå i avel. Mest för min egen skull gör jag det. Gjorde detsamma med Sunny en gång i tiden. Hon var också okej. Känns skönt även om det inte är vanligt med ögonproblem på whippet.

Här är Vanessa bara en söt valp men hennes ögon är lika vackra än i dag.

Svensk utställningschampion

Så kan hon titulera sig nu, kära Nòri. I Laröd i helgen slog hon till och fick sitt sista kvalificerande cert efter 24 månaders ålder. Hon har 4 cert. Hon är ju inte utställd på snart 2 år, p g a tåskadan men nu är hon på G så att säga. Både vad gäller LC och utställning. Det var en rumänsk domare som dömde och han blev mycket förtjust i henne. Hon fick en jättefin kritik och jag hörde efteråt av en som suttit och pratat med domaren senare att han lovordade henne. Roligt. Inte minst Nóris husse är nu mycket stolt över sin hund.

I BIS finalen blev vi inte placerade

Fina rosetter till fina Nòri

På hemväg från Laröd i dag så åkte vi över Skövde. När vi var vid Skultorp så bestämde vi oss för att hälsa på hos Nòris veterinär på "Min Veterinär" Vi parkerad bilen, gick över gräsplanen, där kissade Nòri som vanligt och sen gjorde hon några tjut och så var det full fart mot dörren. Jipppiiii, sa hon, jag skall till min kära veterinär. Innanför dörren slog svansen i väggarna så det smällde och personalen ropade "nejmen här kommer Nòri, va´kul"

Undrar om det finns någon lika knäpp hund som blir så löjligt glad över att få hälsa på hos veterinären. 

De tyckte det var väldigt roligt att hon framförallt har kunnat springa på LC igen och grattade så klart även till championatet. Tog några bilder som tyvärr blev mycket oskarpa så dom skall jag bespara mina bloggläsare!

Man blir lycklig....

....av att bara titta på sina hundar....och då "måste" man ta kort på dom också. Liksom föreviga deras blickar och vad dom gör just då....ligger och vilar mest i detta fallet.

Nova och Blondie, goa kompisar

Finaste Blondie

Blondie, Smilla, Vanessa och Sunny

Nòri och Vanessa

Vanessa för hela slanten

1 september

Höstmånad, vilket innebär kyligare dagar och kanske blåsigare också. En härlig årstid men i dag fanns inget av höstens kylighet, bara blåst, rejäl blåst dessutom. Dagen var som gjord för fotografering. Tacksamt med vågor som slår mot klippor. Lite av barndomens somrar på västkusten. Tror jag har en gen som gör att jag längtar till hav och vatten. Jämt. Man blir lycklig av att se havet. Är man uppvuxen med sånt så sitter det där. Nu är ju Vänern inget hav men stort nog för att jämföras med ett sådant. 

Husse tog Nòri och Vanessa i dag på koppelrunda och jag tog resten av whippetgänget och släppte dom vid sjön. De blåste nästan bort...

Smilla hittade lite lä

Hua, här var det inte lä, Sunny kryper ihop lite 

Blondie, i höga gräset

Smilla i full fart

I skogen blåser det inte så mycket

Duktiga Smilla hämtar en pinne

Samma pinne kastad men Sunny luktar bara på den

Nova och Blondie har hittat ett fågelkadaver

En ensam liten solig blomma

Trötta hundar, efter ett par timmar i blåsten. Skönt att slappa på altanen 

Vilka underbara dagar det varit

Man kan inte tro att det snart är höst när vädret är så fint. Ja, möjligen tidiga morgnar, då känns det lite kylslaget och påminner om att det snart är höst i alla fall. 7 grader var det på morgonen förra veckan någon dag men när det går upp till över 20 grader på dagen så kan man inte klaga. Man får passa på och vara ute länge, länge och bara njuta. Så det blev en tur med whippar och kamera ner till sjön i helgen.

Men först skall jag berätta att Nòri och husse blev anfallna av jordgetingar när de var ute och gick häromdagen. Nòri stack väl näsan i något bo i ett dike och vips så var attacken ett faktum. Nòri blev ju stucken när hon var valp så hon är lite nojig när hon hör surr runtom sig och detta gjorde ju inte saken bättre. Hon var riktigt medtagen och hoppade i badkaret och ställde sig när hon kom hem. Hon gick bara runt och var stressad. Hon fick ligga i bilen ett tag och då kopplade hon av så småningom. Till slut så blev hon bättre men så här såg hon ut senare på dagen och dagen efter också. Husse klarade sig med bara ett bett i nacken.

Skinnet hängde under halsen på henne och hon var lite dämpad kan man säga, men nu har det gått över!

Sunny var riktigt alert i dag och sprang upp och ner för bergen vid sjön. Härligt att se. Ja det var full fart på de andra med, förutom Vanessa som fortfarande får gå i koppel efter knäskadan. Hon har skadat korsbandet så det är koppel ytterligare ett par veckor till i alla fall. Tråkigt för henne då hon har svårt att se andra hundar springa utan att få vara med själv. 

Sunny i full fart 

Härligt att gå och sniffa

Stackars liten som får vara kopplad  

På hemvägen gick vi förbi där det tröskades för fullt. Det rök och var torrt och fint. Det måste väl bli en bra skörd i år. Torr i alla fall. 

Halmen luktade såå gott så jag var tvungen att ta kort på den

Ser ni haren i förgrunden? Det gjorde hundarna också när den hoppade iväg så det blev inga fler skarpa bilder när den skuttade. Konstigt!! Står inte alla whippar helt stilla och tysta när det dyker upp något? Hmm...jaktinstinkt så det skriker om det....men goa e dom allt ändå!

Nu får det räcka....

Cream är tredje hunden som går bort bara under augusti månad. Cream var från vår tjuvparningskull (Belara Mission of Mercy x Belara Dark Fade). Alltså syskonen Muscot och Fejdi som åstadkom 5 härliga pojkar. Alla har blivit över 11 år och Cream (Belara Fireworks) är den första som går bort. De fyllde 11 i maj. Allt gick väldigt fort. Från att ha varit en pigg och glad vovve så blev han sjuk och orkeslös. Så oerhört sorgligt för hans familj som älskade honom så mycket. Han fick vara med på allt och han älskade att vara med. Han hade gott kunnat få leva ett par år till. Men det är ju inget man bestämmer över tyvärr.

Dagen innan han gick bort hälsade jag på hos honom och han reste sig och viftade på svansen. Det var så roligt att han blev glad när han var så dålig. Är så tacksam för att jag fick säga adjö till honom....

Varmt och skönt under mattes jacka

Här är Vanessa valp och han leker lite med henne

Tack för att ni tagit så väl hand om denna fina pojken. Det är med sorg i hjärtat och tårar i ögonen jag läser det jag själv skrivit....

Facebookgruppen "Vinthundar i Skaraborg"

I dag var det dags för en träff igen, denna gången i stenbrottet på Kinnekulle. Vi var 25 hundar och ca 12 människor. Det var italiensk vinthund, whippet, galgo, sloughi, magyar agar, varghund, hjorthund, vinthundskorsningar från Irland och så en dansk svensk gårdshund. 

Innan vi åkte hemifrån så vräkte regnet ner så lusten att åka försvann nästan. men vi åkte ändå och vädret var det bästa tänkbara. Sol och uppehåll. Blåste gjorde det rejält men det var ju ca 20 grader varmt så då gör det inte så mycket om det blåser. Vi gick en runda och sen fikade vi....

Här är några samlade

Stefan med en del av sitt gäng

Lodräta väggar

Uppför

Stenigt och brant

Vacker utsikt över sjön i kalkbrottet

Lite grand canyonstuk

Galgovalpar och varghundar

Fikapaus

Hjorthund

Galgo överallt och en sloughi

Elin och Stefans galgovalp

Kida

Kiwi

De två sista är Åsa Edvinssons och kommer från Springeldens och Camyrras kennlar. Kommer inte på vad de heter på "riktigt". Tyvärr vet jag inte vad de övriga hundarna heter heller, men trevligt hade vi i alla fall och det gör vi väl om igen om några veckor eller så. Kanske kan vi vara här runt Årnäs då och gå ner till Vänern. Vi får se....