Tillsammans blir det över 100 kg

12,1 kg

12,5 kg

10,9 kg

12,5 kg (lite fet)

11,8 kg

10,8 kg

32 kg

Whipparna tillsammans väger 70,6 kg vilket ger ett snitt på 11,7 kg. Med Nóris 32 kg så blir de alla tillsammans nästan 103 kg. Det är lite att gå ut med....men en tar inte alla utan vi delar på bördan, det blir säkrast så.

Minusgrader och vindstilla

Då går det an. Alla vattenfyllda diken var frusna och i kanten på Vänern låg även lite is. En tunn, tunn skorpa.

Vackert var det som vanligt. Man slutar aldrig att förundras över naturens växlingar och att det nästan alltid är vackert om det så blåser halv storm eller som i dag inte är någon vind alls. Allt har sin tjusning för ögat, inte för kroppen kanske. Jag finner inget nöje i kylan egentligen och detta påpaltande av kläder...usch. Jag vill bara kunna öppna dörren och gå...

Vatten och horisont i ett

Stilla...rofyllt...

Blondie

Perfekta rosenöron

Hon lyssnar på drevskallet från en jakthund långt, långt bort

Tunn, förrädisk is

Oj, där brast den...

...och tokfia fick bada igen...

Såg ut som om det inte var så skönt

Då får man fnatt efteråt...herregud vad den hunden springer, inte stilla en minut när vi är ute

Tänk så många år det blivit med denna underbara ras

Dessutom var det tack vare vår första whippet som det blev fler, för hade inte han varit trevlig så hade man väl skaffat någon annan ras kanske. Därför går tankarna i dag till denna fina killen, vår första whippet.

Året var 1989 och Helen och jag åkte och hämtade honom hos Monica Jonsson på Accent´s kennel utanför Göteborg  den 1 december. Hans namn var Accent´s Jack Pot (Accent´s Impuls x Delaklin´s Fancy Girl) Vi kallade honom för Dusty. Har skannat några bilder på honom från fotoalbumet, därav den dåliga kvalitén.

Inte så gammal, precis

Han var måttligt road av att bli uppställd och fotad, som synes

Dusty ville inte vara ensam hemma så han fick bli en lastbilshund. Det gillade han och han blev omåttligt populär på alla turer till olika restauranger och andra matställen. Många godbitar slank ner i den magen...

Han var en hund som gillade att kramas. Här får husse en kram -

- och här får jag en.

Dusty var en mycket lydig hund. Jag körde stenhårt med inkallning i lång lina på gärden där det gick rådjur och hjortar och han stack aldrig efter dom. Vi provade whippet race och LC men han sprang 10 meter sen kom han på att han inte fick sticka sådär, så vi struntade i att träna mer på att jaga.

Däremot tävlade vi i lydnad klass 1 och han fick 5 tredjepris, 5 andrapris och 2 förstapris. Tyvärr lyckades han aldrig få det där efterlängtade tredje förstapriset, vilket i så fall hade givit honom titeln LP 1. Det var lite svårt att få honom att ligga plats i vått gräs tidiga mornar. Men han var duktig ändå tycker jag.

Han var också godkänd på bevaknings- och karaktärsprov.

Det roligaste av allt var nog när vi var på rottweilerkorning och han blev godkänd i mentaldelen. Det var stort. Denna lilla skrutt bland alla rottisar!!!

Utställd var han också, och 1 cert fick han men också en del andrapris. För oss var han i alla fall hunden med stor H. En underbar kamrat i vått och torrt....mest torrt!

När han flyttade hem till oss så hade vi bara två tibitansk spaniel men efter ett par år med whippet så har det tillkommit den ena efter den andra...men det är ju en annan historia.