I helgen var vi bjudna på fest

Det var bröllopsfest för vår son Henrik och hans Emelie. (Tindras föräldrar) I mars, tidigare i år så var vi hembjudna till dom på middag och då blev vi ju överraskade med att dom gifte sig hemma. Vi blev helt tagna på sängen men det var ju väldigt roligt. Nu, några månader senare så ville dom ha en fest för kompisar och släkten. Vi firade i Österängs Bygdegård, några kilometer härifrån, och det var ca 55 gäster. De ville inte ha några presenter (även om det blev några i alla fall) utan vi fick betala en avgift för maten bara.

Gästerna börjar samlas

Festen gick lite i hårdrockens tecken. Här en välkommenskylt med teckensnitt från Motörhead!

Det bjöds på välkomstdrink -

- både med alkohol (Def Leppard) -

- och utan alkohol (AC/DC)

Henrik är en glad prick (inte undra på att Tindra alltid är glad med såna föräldrar)

Ja, Widbring är namnet numer. De har bytt från Alström/Sjönnebring. Fast Tindra ville inte heta så, hon ville heta Lussibulle....gullungen! (Europe)

En blandning av Metallica och Wratchild

Ingen bordsplacering, förutom för Henrik och Emelie

Under kvällen blev det en del skräp. Här kunde man slänga burkar (Iron Maiden)

Vanliga sopor (Scorpions) -

- och flaskor (Judas Priest)

Dags att hugga in på maten

Här sitter vi hungriga och väntar

Efteråt var det kaffe och en jättegod tårta

Våra hårfagra barn!

   
Viss likhet kan skönjas

Efter maten var det dags att röra lite på fläsket och gå en kort tipspromenad runt huset ungefär. Det var Helen som ordnat med det. Varken Henrik, Emelie eller gästerna hade en aning om vad som skulle ske på kvällen förutom att det skulle bli dans så småningom. Så det blev några riktigt roliga överraskningar....

Här en lek som heter Tick Tack Bom. Helen håller en bomb i handen och det gick ut på att Henrik och Emelie fick svara på olika frågor om varandra. Det gällde att snabbt svara på frågan och sen lämna över bomben till den andra. Den som höll i bomben när den smällde förlorade just den frågan. Det fick gå fort och det blev hur roligt som helst. Svårt att förklara men bilderna talar för sig själva att dom hade inte tråkigt i alla fall!

Jag vet faktiskt inte vem som vann, men det kvittar, kul var det!

Bröllopsklädsel?

Ja, åtminstone för vissa...Är det valfri klädsel så är det.

Helen hade också fixat ett bildspel som var kul att se. Det var barndomsbilder och bilder med dom två gemensamt. Ja det blev många glada skratt och utrop....som å nej, inte den bilden....eller.... å kolla vilka skor....vilken frissa....men gladast blev nog Henrik när han fick se en bild på sin Zündapp som han hade en gång. Ja den finns än men går knappast att köra. Ett framtida projekt kanske...?

Inte nog med detta. Helen placerade Emelie på en stol framför scenen och så tog hon upp Henrik bakom scenen och drog för ridån. Sen berättade hon att när hon och Henrik var små så "tvingade" hon honom att sjunga med henne och uppträda inför publik (publiken var i detta fallet vi, deras föräldrar) Vi fick lösa en biljett och lyssna på när hon sjöng med mikrofon framför munnen t o m. Carola var en stor idol så det blev ofta såna låtar. Henrik fick mima till så gott det gick. De var väldigt gulliga när de gjorde detta kan jag säga.

Hur som helst....tillbaka till verkligheten...Henrik står bakom scenen. har fått klänning. peruk och ögonbindel på sig. I samma stund som ögonbindeln åker av så går ridån upp och musiken spelar Tommy tycker om mig, med Carola.

Åååå neeej, hörs det från den stackars Henrik men han bjöd verkligen på sig själv. Det såg faktiskt ut som om han övat men han sa att han kom nästan ihåg texten och det var så himla roligt att uppleva detta live....

En förväntansfull Emelie

Entré...

Ni hörde väl nästan hur han sjöng? Visst var det fint?

Innan allt detta var slut så hade timmarna rusat iväg och det blev dags för mer musik och dans för den som ville och dansa var det många som ville...

Så var den kvällen slut, åtminstone för vissa. Några åkte hem lite tidigare, vi själva lite mittimellan och resten höll på till frampå småtimmarna men det har inte jag några bilder på.

Tusen tack alla berörda för denna trevliga kväll. De minnerna lever man länge på.

Ett av dom i alla fall

Det finns fler av den sorten. Ställen där man kan finna ro och njuta. Bara hundarna, kameran och jag....

Dagskär, eller "Daschär" som det uttalas här, ca 5 km bort, men med teleobjektiv så kommer allt närmre

Nästan vindstilla och väldigt tyst

Smilla och Blondie lyssnar, det prasslar i vassen

En skäggdopping tittar nyfiket

Blondie

Smilla

Sädesärla

Ännu har dom inte flyttat

Den flaggan brukar aldrig vara där, säger Vanessa

Svartflagg...hm...

Stor båt och rejäl fart -

- rörde efter 5 minuter upp vågor -

- som med ett dån slog mot stranden

Tydligen är det gott med musselskal

Smilla

Vanessa

Smilla på höga höjder

Den här lär inte törsta ihjäl

Oansenliga, men ändå en färgklick bland alla gråa nyanser

Kinnekulle

Kinnekulle med teleobjektiv

Växterna här kan inte behöva mycket näring, fantastiskt att så mycket kan växa i bergsskrevor

Blondie, ser ut som hon sover....hon kisar i solen

Undrar hur gamla såna här lavar är (eller vad de nu heter)

Väl hemma igen så var det skönt att sova på altanen i värmen i goaste, fulaste fotöljen

Har ett lite knapphändigt recept....

Det blev väldigt gott och dessutom mycket lätt att göra.

2 kg gurka (västeråsgurka tror jag de kallas, i alla fall såna som man brukar lägga in)

2 dl ättika 12%-ig

2 msk gula senapsfrön

1 kg socker

0,5 dl salt (inget nyttigt Seltin för det har för låg halt av natriumklorid utan vanligt med jod)

Dillkronor

Blanda socker, salt och ättika och rör lite, tillsätt senapsfrö. Skiva gurkan och varva allt i en stor rostfri bunke. Lägg i dillen också. Sen skall det stå 2 dygn. Jag rörde lite emellanåt och det fick stå ute på altanen med gladpack över bunken. Hade inte plats i kylen. Vet inte om det borde stått där.

Jag skivade gurkan i en matberedare vilket innebär att det blev mycket tunnare skivor än om jag hade skurit för hand. Fort gick det i alla fall. Gott blev det dessutom

Lycka till!

Liten Fi-Fi fyller ett halvt år

Så oerhört fort tiden har gått. Tycker inte det var längesen alla valparna tultade omkring här och nu är dom tonårsslynglar! Fast goa sådana, åtminstone Fi-Fi, hoppas de andra tycker likadant om sina, men det tror jag nog.

Som ett svartvitt torrt skinn far hon omkring

Man kan inte annat än skratta åt denna buse när hon far omkring i stubbåkrar och diken. Nova och Sunny som också är med på rundan "skrattar" inte lika mycket, de tycker bara hon är jobbig....man kan ju bli påsprungen. Faktum är att det är inte ofta som det händer, Vanessa var mycket värre med det och det är väl det som gör att de tror att det skall hända för det gör ju ont så klart. Jaa, vad får inte våra vovvar stå ut med....dessa odågor till valpar, som är sååå himla goa när de sprungit färdigt och är trötta.

Siktet inställt på en liten fågel som flög upp....helt focucerad

Skönt att komma hem till lugnet tycker Sunny

Nova vill bli insläppt (taget genom treglasfönster)

Skönt att slappa i solen sen

Ganska läcker bild...öronen skulle varit lite mer synliga bara

Svårt att låta bli att fota

På onsdag fyller Fi-Fi 6 månader