Nórihjärtat är trött, har ont och piper tyst. Inte så konstigt efter ett sånt ingrepp. Ja, egentligen vet jag ju inte om hon har ont men det antar jag. Trött är hon i alla fall. Hon har ett morfinplåster på kroppen och får Remadyl dessutom. Tåleden är alltså amputerad långt upp och svullnaden/pålagringarna som varit på den skadade leden har gjort att intilliggande tår har skjutits isär. Hon kommer antagligen  att blöda en del. Det var ont om lämpliga vävnader för att sluta den stora sårhålan. Så hon har ett stadigt bandage runt foten och en större krage än hon haft för hon har ju alltid lyckats få in tassen i kragen men nu är det jätteviktigt att det inte går. Hon skall ha bandage de första veckorna för att hålla ihop tårna lite under läkningen.

Bandaget skall bytas på fredag och då åker vi till vet. här utanför Skövde. Tur man inte behöver åka tillbaka till Strömsholm. Det har blivit 84 mil på två dagar!

Det blir inte lätt för Vanessa som inte fattar att hennes lekkompis inte får leka. De får inte ens träffas eftersom hon har det där morfinplåstret på sig. Inte så nyttigt att slicka på. Eftersom Nóri skall ta det jättelugnt så får hon ligga i eget rum så länge med kompostnät mellan sig och de andra.

Husse är också trött, men han har nog inte ont och han piper inte heller.

Godnatt....