I dag gick vi samma runda med hundarna som Claes-Göran gick när Nóri var med och skadade sig.
Han visste ungefär var det hände någonstans och mycket riktigt, han fann en grangren som var avbruten längst ut med Nóris hår på.
Tjock som ett tjockt finger ungefär och tillräckligt vass för att göra skada, speciellt om man kommer i full fart rakt emot.
Britt m flock
25 maj 2010 19:46
Stackars Nori! Det måste gjort jätteont! Babsan sparang in i ett armeringsjärn i vår trädgård. Kan lova att det också gjorde ont. Hoppas hon snart får komma hem!
http://www.hasslosatrp.se
Lotta
26 maj 2010 07:01
Stackars lilla Nóri gumman!! Ajajaj! Hennes systrar håller tummarna för att hon kryar på sig fort så vi kan ses på Tånga Hed! Tur att de är unga och friska de repar sig fort som tur är! KRAM hoppas ni får hem henne snart!
http://www.mijanoskennel.com
Susanne
26 maj 2010 10:27
Det är precis det här jag är rädd för hela tiden när hundarna springer i skogen. Lilla gumman! Jag hoppas att allt går bra och att hon får komma hem till flocken! Jag har missat det här totalt. Jag har har haft fullt upp med att leta efter Mira som är försvunnen sedan förra måndagen!
Kram på er!
http://whippeternal.wordpress.com
margus
26 maj 2010 22:42
Fyyy fasen, vad äckligt. Jag mår illa. Stackars liten. Aldrig får man vra glad länge... först fnissar man ena dan åt tokerierna, sen händer en olycka. Grymt. "Skinnet släppt från underhuden"... herregud.
Jag skulle aldrig klara att ha en vinthund av något slag. Inte med det springfnattet, den farten och medföljande olycksrisk... Att ni inte kreverar...
http://margus.bloggplatsen.se