Smilla går numer under namnet Huliganen. Hon löper för första gången, 11 månader gammal och hon har börjat kaxa till sig ordentligt, både mot Blondie och mot sin mamma. Blondie låg i en bädd och Huliganen gick fram och ställde sig över henne med en svans som skulle göra en Spets grön av avund och med så där lite lagom rest ragg! Men då gick jag fram och "bet" henne så hon avbröt sitt dumma tilltag. Senare fräste hon mot sin mamma som passerade soffan som Huliganen låg i. Sunny blev alldeles förskräckt och gick sin väg. Var det min unge det, tycktes hon undra! Ja, ja, vi får tro att det går över med lite lämpor.

För övrigt så var det På Spåret som gjorde fredagskvällen trevlig, som vanligt, får man väl säga.

God Natt

Nu har det gått 14 dagar sen stackars Blondie blev skadad i benet av bästa kompisen Smilla. Det var när Smilla skulle ha igång Blondie att leka som hon i full fart sprang förbi henne och nafsade till. Jag tror inte det var illa menat men det blev illa. Tidigast efter 14 dagar skulle stygnen kunna tas bort men jag tycker inte det ser helt färdigläkt ut och jag vill nog inte heller ta stygnen själv för det ser ut som de har fastnat lite i skinnet....

Så på måndag skall vi till Skara och få hjälp med det.

Så här rött var det inte för några dar sen så hon slickar nog lite när vi inte ser på. Hon har ju faktiskt varit jätteduktig på att låta bli men det kanske kliar mer nu när det läker. Därför har jag "komponerat" nedanstående kreation i stället för att använda en otrevlig krage. Den blev lite för smal men jag har bara tråcklat ihop den så jag skall sy färdigt på maskin och då blir det med lite mer marginal så det blir lite mer luft runtom. Hon ser ut som ett litet inslaget paket med rosett på. Så gulligt så....

Fast först så trodde hon inte det gick att gå med ett sånt ben. Men det gjorde det ju.